morsaplusbokmal

Okej.
Nu ligger det till som så att jag tycker inte om människor.
Nej, precis.
Jag. Tycker. Inte. Om. Människor.

Eller jo.
Jag tycker om min familj och en hand full utomstående.
Men sen är det stopp.

Jag kan inte klara av oärlighet, och jag antar att det inte är meningen, egentligen?

Börjar man anförtro, känna tillit och älska människor så vänder det på en femöring och det visar sig vilket jävla snedsteg det var att ta in denna person innanför barriären.
Det är skitsnack.
Svek.

Just det att säga en sak och sedan inte hålla det är jag överdrivet känslig på.
Har man sagt en sak så är det så som det skall vara.
Jag godtar inget annat.
Löften som bryts.

Sen kan jag bli förbannad på människor som ojar sig över sina små skitproblem i stil med "AAAAAAAAAAH! Jag bröt en nagel!"
Jag menar, vad i helvete?!

Ointelligens och ytlighet är sådant som är helt accepterat.
Men människor som 'inte riktigt är som de ska', de skall vi ge oss på?
Vad är det med människor som gör att de sätter gränserna på helt fel ställen?`

Rättvisan skall vara, i den mån den kan, kollektiv.
Skall man acceptera dessa ointelligenta, ytliga små korkskallarna så skall man fan också acceptera alla andra!
Men så är det inte..

Jag tycker inte om människor.
Människor är elaka.

Det är inte som med djur, djur har nämligen instinker och följer dem.
Människor sårar med flit
Är medvetet oärliga.
Sprider rykten för sitt egna nöjes skull.

Vilka är det som skövlar skogarna?
Startar krig?
Misshandlar?
Våldtar?
Sliter sönder liv?

Jo, människor.

Psykologen sade att min överdrivna ärlighet är ett drag av min asperger.
Ge då varenda jävel asperger så kanske vi kan få någon rätsida och förståelse för varandra om människor slutar spela sina spel!

Ärlighet.
Om människor vore brutalt ärliga så skulle man klara av att kommunicera på ett annat plan.
Ett plan där man skulle kunna komma fram till lösningar istället för att starta problem.

Men så ligger det inte till i världen.

Vi böjer oss under överordnader.
Religioner styr oss mer än vi själva lyckas göra.
Eller så styrs vi av vänner, familj, jobb eller skola.

Jag vill hellre styra mig själv istället för att sätta en antenn i röven och ge någon kontrollen.
Jag vägrar att vara radiostyrd!

Så, nej, jag tycker inte om människor.