strövtåg i hembygden
Hur många dagar har det gått?
För många.
Vad har du missat?
För mycket.
Hur mycket saknar jag dig?
Så att hjärtat går i bitar.
Och jag hatar spriten.
Hatar den.
Hatar hatar hatar.
Om du hade slutat så hade du varit här.
Om du hade slutat hade jag sluppit besöka havet för att hitta dig.
Om du hade slutat så hade du inte missat halva min uppväxt.
Om du hade slutat hade vi aldrig flyttat.
Om du hade slutat hade jag förmodligen inte varit så trasig.
Jag behövde dig.
Under alla mina dagar utan dig längtade jag efter dig.
Ibland avskydde jag dig, för vad du sade, vad du lovade och sedan struntade i, alla gånger du glömde mig. Alla gånger du drack istället för att vara med mig.
Jag har varit så jävla vilsen på grund av det här.
Att inte veta om jag någonsin duger.
Att inte veta om du älskade mig, för hur kunde du det när du valde flaskan framför mig? Framför hela vår familj?
När du missade så mycket?
Men jag slutade aldrig älska dig.
Som nykter var du världens bästa pappa.
Jag är glad för mina första år i livet.
Jag är glad för att de sista åren så kunde vi ha en någorlunda öppen dialog kring missbruket.
Jag är glad för att du drog ned på alkoholen.
Jag är glad för att jag fick tillbaka min underbara pappa under varje nykter timme jag hade med dig.
Jag är glad för att du hann etablera en god relation med mina barn. Och med mig.
Jag är glad för det du lärt mig.
Jag är glad för att du sade att du tyckte jag var en bra mamma och att du var stolt över mig sista gången vi pratade.
Jag är glad för varje vackert minne jag har.
För det är det enda som är kvar.
Men jag är så jävla arg för att du är död.
Jag ville ha fler år.
Fler bra år, fler minnen, fler kramar och mer skratt.
Men istället står jag här nu med en minnesplats i vardagsrummet och Östersjön vid Grynge.
Och jag är så in i helvete förbannad.
Det var inte såhär det skulle bli.
Den vanliga sorgen och saknaden är enklare att hantera än ilskan.
Jag vill slå sönder något, skrika tills lungorna ger upp, bara få ut det på något vis.
Jag vet inte var jag ska göra av det.
Du skulle vara kvar, men det är du inte.
Och jag önskar att du vore det.
Jag saknar dig.
Jag älskar dig.
Alltid.